Årsredovisning är ett sätt att sammanställa företagets ekonomi under ett räkenskapsår, det vill säga den period som verksamhetens bokföring omfattar. Räkenskapsåret avslutas alltid med ett bokslut och en årsredovisning.
Årsredovisningslagen (1995:1554) reglerar vilka företag som ska upprätta en årsredovisning och vad den ska innehålla. I den här artikeln tar vi en närmare titt på det viktigaste du behöver veta när du ska arbeta med företagets årsredovisning.
Vad betyder årsredovisning?
Årsredovisning är ett sätt att sammanställa företagets ekonomi och förvaltning under ett räkenskapsår. Bokföringslagen, BFL (1999:1078) reglerar hur du ska hantera och avsluta den löpande bokföringen.
Lagen fokuserar på två begrepp – årsbokslut och årsredovisning. Den senare är mer omfattande, kräver mer arbete och bestämmelserna kring den hittar du i Årsredovisningslagen.
Vem ska upprätta årsredovisning?
Enligt Bokföringslagen ska du alltid avsluta en bokföring med årsredovisning när den gäller följande företagstyper:
- Aktiebolag
- Ekonomisk förening
- Handelsbolag med juridiska personer som delägare
- Större företag som uppfyller mer än ett av följande villkor för de senaste två åren var för sig har:
– 50+ anställda i medelantal
– 40+ miljoner kronor i balansomslutning
– 80+ miljoner kronor i redovisade nettoomsättning
Företag som inte uppfyller kraven i punkt fyra räknas som mindre. Värt att nämna är dock att vissa företag alltid räknas som större, till exempel försäkringsbolag, kreditinstitut och värdepappersbolag. Även företag som har sina andelar och optioner noterade på börs, marknadsplats eller annan reglerad marknad hör till kategorin ”större företag”.
Vad ska en årsredovisning innehålla?
Vad årsredovisningen ska innehålla varierar beroende på företagets storlek, det vill säga om det är större eller mindre. Generellt sett ska redovisningen alltid innehålla:
- Resultaträkning
- Balansräkning
- Förvaltningsberättelse
- Noter
- Underskrifter
- Fastställelseintyg
Resultaträkning
Alla företag som har årsredovisning ska ta med en resultaträkning som visar verksamhetens intäkter och kostnader. Hur den är uppbyggd beror på vilka regler företaget följer – K2-reglerna (mindre företag) eller K3-reglerna för större företag.
Vissa mindre företag har möjlighet att redovisa en förkortad resultaträkning genom att utesluta nettoomsättningen. För att få göra det måste du ansöka i god tid hos Bolagsverket, vilket kostar 1 500 kronor.
Om ditt företag inte varit verksamt under räkenskapsåret behöver du inte ha resultaträkning. Då ska du istället skriva i fastställelseintyget att du inte kunde fastställa resultaträkningen eftersom den inte finns.
Balansräkning
Den andra obligatoriska delen i en årsredovisning är balansräkningen som visar företagets tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital.
Om bokföringen är korrekt utförd ska summan av tillgångarna i företaget vara densamma som summan av skulder, avsättningar och eget kapital tillsammans (därav namnet – balansräkning).
Storleken på företaget avgör hur du ska utforma balansräkningen. Mindre företag följer K2-reglerna medan större bokför enligt K3-reglerna.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen beskriver företagets verksamhet, ekonomi och resultat. Den ingår i årsredovisningen för aktiebolag, stiftelser och ekonomiska föreningar.
Det finns vissa uppgifter som varje förvaltningsberättelse ska innehålla, till exempel:
- Namn på kommun där företaget har sitt säte
- Företagets verksamhetsområde
- Viktiga händelser under året
- Företagets utveckling och resultat
- Förslag på vinstfördelning
- Planer för framtiden
- Tilläggsinformation som inte har redovisats i någon bilaga
Vidare upplysningar om reglerna kring förvaltningsberättelsen kan du hitta hos Bokföringsnämnden.
Noter
Noter är förklaringar som styrker innehållet i balans- och resultaträkningen. De fördelas i tre huvudgrupper beroende på innehåll.
- Redovisnings- och värderingsprinciper
Avskrivningar (Materiella och immateriella anläggningstillgångar)
Tjänste – och entreprenaduppdrag
Anskaffningsvärde för egentillverkade varor
- Noter till enskilda poster enligt 5 kap. 3§ ÅRL (1995:1554)
Upplysningar till resultaträkningen:
– Medelantal anställda under räkenskapsåret
– Exceptionella intäkter och kostnader, det vill säga sådana som avviker i storlek från de vanligt förekommande.
Upplysningar till balansräkningen:
– Anläggningstillgångar och deras anskaffningsvärde.
– Lån till delägare eller närstående – storlek, villkor, räntesats och återbetalt belopp.
– Långfristiga skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.
– Ställda säkerheter i form av företags- eller fastighetsinteckning.
– Eventualförpliktelser, det vill säga åtagande till följd av avtal.
– Tillgångar, avsättningar och skulder som avser olika poster. - Övriga upplysningar
Underskrifter
På ett styrelsemöte tar företagets styrelse del av årsredovisningen och beslutar om att skriva under den. Det gör man genom att skriva datum, underskrift och namnförtydligande.
VD, alla styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter som ingår i styrelsen ska skriva under. En styrelseledamot kan inte vägra att skriva på en årsredovisning, men kan kräva att dennes åsikt antecknas i protokollet och att den sedan lämnas in tillsammans med årsredovisningen.
Fastställelseintyg
Ett fastställelseintyg är en slags bevis på att årsstämman har godkänt balans- och resultaträkningen. Intyget ska du lämna i original och det ska vara undertecknat för hand på papper. Lämnar du intyget digitalt ska du skriva under med e-legitimation.
Fastställelseintyget bifogar du som första sida på årsredovisningen. Det ska innehålla:
- Fastställelse av resultat- och balansräkningen på årsstämman
- Datum för årsstämman
- Ort
- Underskrifter i original
- Datum för underskrifterna
- Årsstämmans beslut om vinstfördelningen
- Bestyrkande av årsredovisningen som bevis på att allt är korrekt
Ett fastställelseintyg ska vara undertecknat av antingen VD:n eller av en styrelseledamot.
Vart ska jag skicka redovisningen?
Årsredovisningen skickar du till Bolagsverket så att det är framme senast sju månader efter räkenskapsårets slut.
| Räkenskapsåret slutar | Årsredovisningen kommer in senast |
| 28 februari 2023 | 30 september 2023 |
| 31 mars 2023 | 1 november 2023 |
| 30 april 2023 | 30 november 2023 |
| 31 maj 2023 | 3 januari 2023 |
| 30 juni 2023 | 31 januari 2023 |
Du kan lämna in årsredovisningen digitalt eller per post. Mer information om detta samt om programvaran du behöver kan du läsa hos Bolagsverket.
Om du inte hinner skicka årsredovisningen i tid riskerar företaget förseningsavgifter och i värsta fall likvidation (ett förfarande som kan lösa upp aktiebolag och ekonomiska föreningar efter att skulderna är betalda).
Bolagsverket kontrollerar att allt som behövs är inskickat, att alla har skrivit på samt att det finns ett fastställelseintyg. Är allt som det ska får du en bekräftelse, men finns det felaktigheter måste du komplettera med ytterligare information.
Det finns även möjlighet att ersätta en redan inskickad årsredovisning med en ny. I sådana fall ska du skicka in en skriftlig begäran tillsammans med den nya redovisningen där du anger anledningen till bytet.
Viktigt att tänka på inför årsredovisningen
Här följer några viktiga punkter du bör hålla reda på inför företagets årsredovisning.
- Om du inte har någon revisor ska årsredovisningen vara klar senast två veckor innan årsstämman. I annat fall är tidsgränsen sex veckor.
- Minst två veckor innan årsstämman ska aktieägarna ha möjlighet att läsa genom årsredovisningen.
- Mellan fyra och sex veckor innan årsstämman ska du skicka ut kallelsen.
- Senast sex månader efter räkenskapsårets slut ska du ha årsstämma.
- Senast sju månader efter räkenskapsårets slut och en månad efter årsstämman ska Bolagsverket ha företagets årsredovisning.
Summering
En årsredovisning är en sammanställning av det som hänt i verksamheten och företaget under det aktuella räkenskapsåret. Den inkluderar ekonomi och förvaltning och för att den ska vara korrekt ska den innehålla balans- och resultaträkning, förvaltningsberättelse, underskrifter och noter.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar är skyldiga att göra årsredovisning. Andra företagsformer kan, beroende av storlek, antingen upprätta årsredovisning eller årsbokslut.
Senast sju månader efter räkenskapsårets slut ska du lämna in årsredovisningen hos Bolagsverket. Om du inte vill riskera höga förseningsavgifter är det viktigt att hålla koll på datumet.
Egenföretagare sedan fem år tillbaka med lång erfarenhet inom content writing, sökmotoroptimering och innehållsmarknadsföring. Brinner för entreprenörskap, älskar att starta nya projekt och vill genom Entreprenören.nu inspirera andra att våga testa sin egen grej!