Vad är resultaträkning?

Resultaträkning är ett begrepp som ofta dyker upp när man talar om redovisning. Enkelt förklarat är en resultaträkning en sammanställning av företagets inkomster och utgifter under en viss period i bokföringen.

I den här artikeln får du lära dig mer om vad resultaträkning är och vilka uppgifter som ingår i den. Vi går även igenom vilka olika typer av resultaträkningar det finns och skillnaderna mellan dessa.

Så fungerar resultaträkning

Enligt Bokföringslagen, BFL, (1999:1078) är juridiska personer – med undantag för stat, kommun, region samt kommunal- och regionförbund – bokföringsskyldiga. Kravet på bokföring gäller också fysiska personer som bedriver näringsverksamhet.

Räkenskapsårets bokföring ska alltid avslutas med ett bokslut och resultaträkningen är en av de två viktigaste delarna i bokslutet. Tillsammans med balansräkningen ligger den till grund för beräkningen av årets resultat i din firma.

Av resultaträkningen kan du nämligen avläsa företagets totala intäkter (omsättning) och kostnader under räkenskapsåret och hur de bidragit till den vinst eller förlust som verksamheten genererat. Intäkterna minus kostnaderna ger dig verksamhetens resultat.

Resultat = Intäkter – kostnader

En resultaträkning visar sammanställningen av intäkter och kostnader under en viss period. Normalt sett är det ett år, men det kan även vara en månad eller ett kvartal.

Om du vill få en bättre inblick i företagets ekonomi kan det vara en god idé att med jämna mellanrum ta fram en resultaträkning. Det kommer nämligen att hjälpa dig upptäcka negativa trender i utvecklingen och sätta in de åtgärder som behövs för att bryta dem.

Nytt räkenskapsår = ny resultaträkning

När bokslutet i slutet av räkenskapsåret är klart får du företagets årsresultat. En ny resultaträkning ska alltid börja på noll innan du börjar redovisa nya intäkter och kostnader. Därför ska du nollställa den gamla resultaträkningen genom att flytta årets resultat till konto Eget kapital i balansräkningen.

Kort sagt ska du alltid öppna en ny resultaträkning för det nya räkenskapsåret.

Detta ingår i resultaträkningen

Det finns inga krav på hur du ska utforma en resultaträkning, så länge den har en uppställningsform som gör det möjligt för utomstående att bedöma den.

Enligt Bokföringsnämndens vägledning ska en resultaträkning upprättas på följande sätt:

Rörelsens intäkter

• Nettoomsättning. Intäkter från hyror, sålda varor och utförda tjänster i företagets normala verksamhet med avdrag för moms, rabatter och andra skatter som är knutna till försäljningen. Läs mer om nettoomsättning här.
• Övriga intäkter. Här ingår intäkter från till exempel vinster i samband med försäljning av icke-finansiella anläggningstillgångar, valutakursvinster samt bidrag för bland annat personal.

Rörelsens kostnader

• Råvaror och förnödenheter. Syftar på företagets rörliga varukostnader som är knutna till produktionen eller till underentreprenad.
• Handelsvaror. Denna post inkluderar kostnader för sålda handelsvaror.
• Övriga externa kostnader. Här samlas ett stort antal kostnader som inte redovisas på annat ställe. Några av dem kan vara kontorshyra, porto, telefon, konsult, reklam, förbrukning, försäkring, resor, reparation och underhåll, kontorsmaterial och så vidare.
• Personal. Samlar kostnader som är direkt knutna till företagets anställda som till exempel löner, styrelsearvoden, sociala avgifter, pension samt företagshälsovård.
• Av-/nedskrivningar av anläggningstillgångar. Gäller alla materiella och immateriella anläggningstillgångar samt återföring av tidigare nedskrivningar.
• Övriga rörelsekostnader. Här ingår förlust vid försäljning av icke-finansiella anläggningstillgångar samt valutakursförluster.
• Rörelseresultat. Den visar företagets resultat före avskrivningar och som ska täcka kostnaderna för finansiella poster, avskrivning, skatt och bokslutsdispositioner.
• Finansiella poster. Här redovisas resultatet av intäkter och kostnader av finansiell karaktär. Exempel på sådana kan vara vinstutdelningar, värdepapper, ränteintäkter och kostnader samt bankkostnader.
• Resultat efter finansiella poster. Detta är det viktigaste beviset på företagets situation eftersom den visar företagets verkliga resultat innan det kan påverkas av skattemässiga korrigeringar och bokslutsdispositioner.
• Bokslutsdispositioner. Används i syfte att påverka skatten på årets resultat. Som exempel på sådana kan vi nämna periodiseringsfonder, överavskrivningar och koncernbidrag.
• Resultat före skatt. Detta belopp ligger till grund för beräkningen av bolagsskatten.
• Skatter. Här ingår dels bolagsskatten som för 2024 ligger på 20,6 procent och dels justeringar av tidigare års redovisade skatter på grund av att slutskattebeskedet skildes från det redovisade beloppet eller för att företaget blivit eftertaxerat.
• Årets resultat. Detta är summan som finns kvar i företaget efter att alla kostnader och intäkter har redovisats. Beroende på hur verksamheten har utvecklats kan resultatet vara positivt (vinst), negativt (förlust) eller noll.

Funktionsindelad och kostnadsslagsindelad resultaträkning

Beroende på hur du väljer att sammanställa kostnaderna i ditt företag finns det två typer av resultaträkningar: funktionsindelad och kostnadsslagsindelad.  Nedan ska vi förklara närmare hur de fungerar.

Funktionsindelad resultaträkning.

En resultaträkning där kostnaderna delas upp efter deras funktion (tillverkning, försäljning eller administration) kallas funktionsindelad. Enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) ska en sådan resultaträkning ställas upp på följande sätt:

1. Nettoomsättning
2. Kostnader för sålda varor
3. Bruttoresultat
4. Försäljningskostnader
5. Administrationskostnader
6. Övriga rörelseintäkter
7. Övriga rörelsekostnader
8. Intäkter från andelar i koncernföretag
9.  Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 
10.  Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i
11.  Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)
12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)
13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
14. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader som avser koncernföretag)
15. Bokslutsdispositioner
16. Skatt på årets resultat
17. Övriga skatter
18. Årets resultat 

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

Är resultaträkningen kostnadsslagsindelad delar den upp kostnaderna efter kostnadsslag (exempelvis försäkringar, löner och kontorsmaterial). I detta fall ska resultaträkningens uppställning se ut så här:

1. Nettoomsättning
2. Förändring av varulager
3. Aktiverat arbete för egen räkning
4. Övriga rörelseintäkter
5. Råvaror och förnödenheter
6. Övriga externa kostnader
7. Personalkostnader
8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella  anläggningstillgångar
9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar
10. Övriga rörelsekostnader
11. Intäkter från andelar i koncernföretag
12. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
13. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i
14. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)
15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)
16. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar
17. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader som avser koncernföretag)
18. Bokslutsdispositioner
19. Skatt på årets resultat
20. Övriga skatter
21. Årets resultat 

Nyckeltal med hjälp av resultaträkningen

Med hjälp av resultaträkningen kan du räkna fram viktiga nyckeltal som gör att du kan jämföra ditt företag med andra inom samma bransch. Dessutom ger nyckeltalen viktig information om verksamhetens verkliga ekonomiska situation. Detta kan vara intressant för banker och investerare om du skulle behöva företagsfinansiering, till exempel ett företagslån.

De tre viktigaste nyckeltalen är vinstmarginal, bruttomarginal och rörelsemarginal.

Vinstmarginal

Vinstmarginalen visar hur stor del av varje omsatt krona utgör vinst. Experter anser att en bra vinstmarginal bör ligga mellan 5 och 10 procent. Formeln för att beräkna vinstmarginalen är:

Vinstmarginal = (Försäljning – Kostnad) / Försäljning

Exempel: Ditt företag har sålt varor/tjänster för 40 000 kronor och har en kostnad på 30 000 kronor. Beräkningen ser då ut på följande sätt:

40 000 – 30 000 = 10 000
10 000/40 000 = 0,25

Detta innebär att företaget har en vinstmarginal på 25 procent.

Bruttomarginal

Bruttomarginalen visar hur stor del av bruttoresultaten som återstår för att betala verksamhetens övriga rörelsekostnader.

Bruttoresultat = Försäljningsintäkter – Kostnader för inköp av råvaror/produkter
Bruttomarginal = Bruttoresultatet / Försäljningen

Exempel: Företagets försäljning är 100 000 kronor och bruttoresultatet är 20 000 kronor. Då räknar du bruttomarginalen så här:

20 000/100 000 = 0,2

Bruttomarginalen är då 20 procent

Rörelsemarginal

Rörelsemarginal är det tal som visar hur stor del av omsättningen som blir kvar för att betala skatt och räntor i företaget. Det används främst för att följa företagets utveckling. Formeln ser ut på detta sätt:

Rörelsemarginal = Rörelseresultat efter avskrivningar / Nettoomsättningen

Exempel: Ditt företag har en omsättning på 500 000 kronor. Rörelseresultatet är 50 000 kronor. Beräkningen är:

50 000/500 000 = 0,1

Det innebär att rörelsemarginalen i ditt företag är 10 procent.

Om rörelsemarginalen är låg kan du förbättra den genom att höja produktpriserna och/eller minska kostnader och avskrivningar.

Summering

Resultaträkningen är en viktig del i företagets bokslut. Den visar nämligen verksamhetens intäkter och kostnader under en viss period, exempelvis en månad, kvartal eller år.

När allt bokslutsarbete för räkenskapsåret är avslutat visar resultaträkningen företagets årsresultat. Därför är det mycket viktigt att alla affärshändelser bokförs på rätt konto och rätt år.

Sammanfattningsvis kan vi förenkla ämnet så här:

• Rörelsens intäkter + rörelsens kostnader = Rörelseresultat
• Rörelseresultat + finansiella intäkter – finansiella kostnader (+/- bokslutsdipositioner) = Resultat före skatt
• Resultat före skatt – skatter = Årets resultat

Vanliga frågor och svar