Att vara arbetsgivare i Sverige är förknippat med ett visst ansvar, både gentemot din personal, men även mot staten. Som arbetsgivare är du till exempel skyldig att redovisa skatter och avgifter beräknade på dina anställdas löner till Skatteverket varje månad. En stor del av dem är de sociala avgifterna.
I den här artikeln förklarar vi närmare vad sociala avgifter är och varför vi måste betala dem.
Lagstadgade sociala avgifter
Sociala avgifter är ett samlingsbegrepp som inkluderar lagstadgade och avtalade avgifter.
Som lagstadgade sociala avgifter räknas arbetsgivaravgifter och egenavgifter för dig som driver enskild näringsverksamhet.
Arbetsgivaravgifter
Är du registrerad som arbetsgivare ska du betala arbetsgivaravgifter varje gång du ger ut lön eller ersättning för utfört arbete. Det gör du genom att fylla i en arbetsgivardeklaration där du redovisar du den totala lönesumman efter de olika kategorierna.
I deklarationen tar du den anställdas bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar. Från och med januari 2019 är det arbetsgivardeklaration på individnivå som gäller. Det innebär att du ska redovisa löneutbetalningarna per person varje månad.
I arbetsgivaravgifterna ingår följande avgifter:
Avgifter | Procent |
Sjukförsäkringsavgift | 3,55% |
Föräldraförsäkringsavgift | 2,60% |
Ålderspensionsavgift | 10,21% |
Efterlevandepensionsavgift | 0,60% |
Arbetsmarknadsavgift | 2,64% |
Arbetsskadeavgift | 0,20% |
Allmän löneavgift | 11,62% |
Totalt | 31,42% |
Om du har en lön på totalt 35 000 kronor blir arbetsgivaravgifterna: 35 000 x 0,3142 = 10 997 kr per månad
Storleken på arbetsgivaravgifterna beror på hur hög din lön är samt på din ålder.
Födda | Arbetsgivaravgift i procent |
1936 eller tidigare | 0,00% |
1938 – 1955 | 10,21% |
Efter 1956, 1998 – 2005 (lön över 25 000 kr) | 31,42% |
1998 – 2002 (lön under 25 000 kr) | 19,73% |
2003 – 2005 (lön under 25 000 kr) | 10,21% |
Det finns olika möjligheter att sänka summan arbetsgivaravgifter beroende på vilken region företaget har sitt säte i, vilken bransch det är verksamt i och vilka kategorier de anställda tillhör.
Egenavgifter
Du som driver en enskild firma kan inte själv vara anställd i den. Därför istället för arbetsgivaravgifter betalar du egenavgifter varje månad.
Sammansättning | Procent |
Sjukförsäkringsavgift | 3,64% |
Föräldraförsäkringsavgift | 2,60% |
Ålderspensionsavgift | 10,21% |
Efterlevandepensionsavgift | 0,60% |
Arbetsmarknadsavgift | 0,10% |
Arbetsskadeavgift | 0,20% |
Allmän löneavgift | 11,62% |
Totalt | 28,97% |
Egenavgifterna till sjukförsäkringen varierar beroende på antalet karensdagar du har. Tabellen ovan utgår efter en karensperiod på 7 dagar, en så kallad grundkarens. Men du har möjlighet att välja karenstid själv. Ju kortare den är, desto högre är sjukförsäkringsavgiften. Har du inte valt ut en karenstid får du automatiskt 7 karensdagar utan sjukersättning när du blir sjuk.
Viktigt att komma ihåg är att du inte får ändra karenstiden efter det att du fyllt 55 år.
Här nedan ser du hur valet av karensdagar påverkar storleken på sjukförsäkringsavgiften. Uppgifterna gäller på inkomster upp till 8 prisbasbelopp i början på året. Om inkomsterna överstiger denna gräns är procentsatsen 3,64.
Karensdagar | Sjukförsäkringsavgift |
1 dag | 3,93% |
7 dagar | 3,64% |
14 dagar | 3,53% |
30 dagar | 3,33% |
60 dagar | 3,08% |
90 dagar | 2,91% |
Hur stor egenavgiften blir beror på överskottet i din verksamhet. Kan du inte beräkna det ska du göra ett schablonavdrag för beräknade egenavgifter i NE-bilagan till din inkomstdeklaration.
Födda | Schablonavdrag |
1937 eller tidigare | 0% |
1938 – 1955 | 10% |
Efter 1956 | 25% |
Efter 1956 med hel ålderspension under året | 10% |
Efter 1956 med hel sjuk- eller aktivitetsersättning under året | 10% |
Avdraget du gör ska du stämma av mot de slutliga egenavgifterna som du skulle ha betalat. Skillnaden ska du lägga till eller dra av från nästa års skattepliktiga resultat. En sådan avstämning ska du även göra när du avslutar din verksamhet.
Du som betalar egenavgifter har du viss möjlighet till nedsättning av beloppen. Då måste du emellertid ha betalat fulla egenavgifter och ha ett överskott på över 40 000 kronor. Då får du göra avdrag med 7,5 procent av inkomstunderlaget, dock högst 15 000 kronor per år.
Avtalade sociala avgifter
Till skillnad från de lagstadgade sociala avgifterna – som är obligatoriska för alla arbetsgivare och egenföretagare – är de avtalade sociala avgifterna sådana som gäller arbetsgivare med kollektivavtal.
Ett kollektivavtal sluts mellan två arbetsmarknadsparter – fack och arbetsgivarorganisation. I avtalet regleras avgifter som arbetsgivaren ska betala utöver arbetsgivaravgifterna. Det handlar om premier för:
- Tjänstepension¹
- Sjukpension
- TGL – tjänstegrupplivförsäkring, 25 -43 kr/pers/månad
- TFA – trygghetsförsäkring vid arbetsskada, 0,3 procent av lönen
- Trygghetsrådet – omställningsförsäkring, 0,4 procent av tjänstemännens lönesumma
¹ Tjänstepensionen kan vara premiebestämd (ITP1) eller förmånsbestämd (ITP2). Nedan ser du beloppen och procentsatserna vid de olika typerna av tjänstepension.
IPT1 | Procent | IPT2 | Procent | |
Tjänstepension | Lön upp till 42 625 kr | 4,5% | Lön upp till 511 500 kr/år | max 7% |
På delar över 42 625 kr | 30% | På delen 511 500 – 2 046 000 kr/år | max 56,7% | |
Sjukpension | Lön upp till 29 750 kr | 0,08% | Lön upp till 357 000 kr/år | 0,08% |
På delen 29 750 kr – 170 500 kr | 0,4% | På delen 357 000 – 2 046 000 kr/år | 0,4% | |
Premiebefrielseförsäkring | Lön upp till 42 625 kr | 0,13% | På lön upp till 511 500 kr/år | 0,11% |
På delen över 42 625 kr | 1,1% | På delen 511 500 – 2 046 000 kr/år | 0,83% | |
Kompletterande ITPK | På lön upp till 2 046 000 kr | min 2% |
De avtalade socialavgifterna skiljer sig mellan olika kollektivavtal beroende på bransch och personalsammansättning. Dess storlek bestäms i förhandlingar mellan parterna.
Varför ska vi betala sociala avgifter?
Det svenska socialförsäkringssystemet finansieras bland annat med hjälp av de sociala avgifter som vi betalar varje månad. Det ger ekonomisk trygghet åt alla som bor och arbetar i landet. Socialförsäkringen har därmed stor betydelse för den enskilde, men även för företag och för hela samhällsekonomin.
Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan (barnfamiljer, sjuka och funktionsnedsatta) och Pensionsmyndigheten (pensionärer, äldre och efterlevande).
Under 2020 var summan av alla bidrag och försäkringar som Försäkringskassan behandlade cirka 246 miljarder kronor, vilket motsvarar 5 procent av Sveriges BNP.
Det finns många situationer vi ofta tar för givna – som till exempel att få ersättning när vi är sjuka eller föräldrapenning och barnbidrag när vi får barn. För att fortsätta med tryggheten för de som behöver hjälp i olika skeden av livet, för att man ska ha råd att stanna hemma när man är sjuk och för att ha rätt till bostadsbidrag när lönen eller pensionen inte räcker till ska vi fortsätta betala sociala avgifter. För socialförsäkringen är till för oss alla.
Vanliga frågor om sociala avgifter
Nedan svarar vi på några av de vanligaste frågorna om sociala avgifter.
Sociala avgifter är lagstadgade avgifter som arbetsgivare betalar till staten och som i sin tur finansierar Socialförsäkringen. Den ger dig trygghet i form av exempelvis pension, arbetslöshetsersättning och sjukpenning. För arbetsgivare kallas de sociala avgifterna för arbetsgivaravgifter.
Normalt sett ligger de sociala avgifterna på 31,42 procent, men storleken kan variera beroende på lönens storlek samt den anställdes ålder. För enskilda näringsidkare varierar de sociala avgifterna (egenavgifter) även beroende på antal valda karensdagar.
I de sociala avgifterna ingår bland annat ålderspensionavgift, sjukförsäkringsavgift och allmän löneavgift. Längre upp i artikeln kan du den exakta sammansättningen för de sociala avgifterna.
Som enskild näringsidkare kan du inte vara anställd i din egen firma och därför kan du inte betala arbetsgivaravgifter. Istället betalar du så kallade egenavgifter. Hur stora egenavgifterna blir beror dels på antalet karensdagar du väljer, men också på din ålder.