Lön är den ersättning du får för utfört arbete eller uppnått resultat, till exempel provision eller ackord. Lönen kan vara tidsbaserad när du utför arbete per timme, vecka eller månad. Du kan även få betalt i form av dagpenning.
För att ha rätt till lön ska du ha en anställning hos en arbetsgivare. Det är nämligen arbetsgivaren som betalar ut din ersättning varje månad efter att de nödvändiga avdragen är gjorda.
Det är arbetsgivaren som bestämmer hur mycket du får i lön efter en löneförhandling, antingen mellan dig och din arbetsgivare eller med stöd av kollektivavtal som tagits fram mellan fackliga representanter och arbetsgivarorganisationer.
I den här artikeln kommer du att få lära dig mer om hur lön fungerar, närmare bestämt bruttolön och nettolön. Här förklarar vi vad de betyder och vad skiljer dem åt.
Innehåll: |
1. Vad är bruttolön? |
2. Vad är nettolön? |
3. Summering |
Vad är bruttolön?
Din anställningslön är den som du och din arbetsgivare har kommit överens om och som visas i ditt anställningsbevis.
Beroende på dina anställningsvillkor kan olika förmåner tillkomma i form av bilförmån eller fri kost. Utöver dem kan du få kostnadsersättningar för bilersättning eller traktamente. Arbetar du oregelbundna tider får du även övertids- samt OB-ersättning. När du summerar allt får du din bruttolön.
Bruttolönen är den totala månadsinkomsten innan skatteavdrag, eller som många säger – lön före skatt.
Oavsett vilken form av anställning du har ska din bruttolön framgå av din lönespecifikation. Detta för att du enkelt ska kunna avläsa om du har fått allt du har rätt till eller avtalat om.
Det är från din bruttolön som din arbetsgivare drar inkomstskatt samt gör avdrag för eventuell frånvaro eller fackavgift. För att det ska dras rätt skattesats måste du lämna in din A-skattsedel till din arbetsledare i början av din anställning.
Bruttolönen ligger även till grund för beräkningen av arbetsgivaravgifterna som, tillsammans med din inkomstskatt, överförs av din arbetsgivare till Skatteverket varje månad.
Bruttolön och kollektivavtal
Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats ska du årligen förhandla nivån på din lön med din arbetsgivare. Detta kallas lönerevision.
Det är kollektivavtalets löneavtal som bestämmer hur och när lönen ska ändras (revideras). Där regleras lägsta lön, lägsta lönehöjning, åtgärdsgaranti (om du skulle få en mycket dålig löneökning eller ingen alls) samt lönekriterier (som bestämmer din individuella löneökning).
Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal ska du själv initiera ett lönesamtal och försöka komma överens om en löneökning. Villkoren för detta bör vara skriftliga i ditt anställningsbevis. Kan ni inte enas om ett beslut är det inte säkert att du får någon lönehöjning.
Vad är nettolön?
Nettolön är den ersättning din arbetsgivare betalar ut till dig efter att alla nödvändiga avdrag, så som inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, är gjorda. Det är alltså nettolönen som du får utbetald varje månad, så kallad lön efter skatt.
Utöver skatt på lönen kan du även betala:
- Statlig skatt 20 procent – om du kännar mer än 44 700 kronor per månad eller 537 200 kronor per år (gäller 2021).
- Public Service-avgift – 1 procent av din lön, maximalt 1 329 kronor per person per år.
- Kyrkoavgift – om du är medlem i Svenska kyrkan.
Observera att din nettolön kan variera från en månad till en annan. Det kan bero på om du har gjort resor i tjänsten eller har haft traktamente. De skattefria delarna av kostnadsersättningarna läggs på din nettolön och höjer den. Vid andra tillfällen kan utbetalningen minska om du har varit frånvarande eller sjuk.
Tillsammans med löneutbetalningen följer en lönespecifikation. Det är viktigt att du varje månad kontrollerar alla uppgifter som finns angivna där för att försäkra dig om att alla avdrag och ersättningar stämmer. Detta eftersom de ligger till grund för din inkomstdeklaration.
Olika skattesatser i olika kommuner och kyrkoavgift
Nettolönen kan skilja sig mellan anställda med samma bruttolön. Orsaken till det är skattesatsen som är olika för de olika kommunerna.
Beroende på var i landet du bor och om du är medlem i Svenska kyrkan bestäms skatten som din arbetsgivare drar varje månad från din lön. Därför är det viktigt att du lämnar din A-skattsedel till din arbetsgivare så tidigt i anställningen som möjligt. Den kan du skriva ut när du loggar in på Skatteverket.
Kyrkoavgiften ligger på mellan 1 och 1,5 procent av din bruttolön. Sedan 1996 blir alla som blivit döpta automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Om du inte vet vilken församling du tillhör till kan du kontrollera det på Svenska Kyrkans hemsida.
Beräkna nettolön – Exempel
Du kan själv beräkna din nettolön om du vet kommunalskatten i din kommun.
Exempel: Du har en bruttolön på 30 000 kronor i månaden. Du bor i Boden där skattesatsen är 34,19 procent (kommunalskatt + landstingsskatt + begravningsavgift).
Benämning | Summa |
Månadslön | 30 000,00 |
Inkomstskatt – 34,19 % | – 10 257,00 |
19 743,00 | |
Public Service – avgift 1 % | – 300,00 |
19 443,00 | |
Kyrkoavgift – 1 % (om du är medlem) | – 300,00 |
Nettolön att utbetala | 19 143,00 |
Tips! Om du vill räkna ut nettolön med olika skattesatser kan du använda vår kalkylator för beräkning av lön efter skatt.
Nettolönen är inte disponibel inkomst
Många blandar ihop begreppen nettolön med disponibel inkomst, men här finns viktiga skillnader.
Nettolönen är det som återstår av din bruttolön efter avdragen inkomstskatt och avgifter. Den disponibla inkomsten är istället den del av inkomsten som går till sparande och konsumtion efter att alla fasta avgifter (räkningar) är betalda. Några saker som kan bidra till den disponibla inkomsten är:
- Barnbidrag
- Bostadsbidrag
- Försörjningsstöd
- Kapitalvinst/förlust
- Realisationsvinster
- Sjuk-/föräldrapenning
- Räntor från bankkonton
- Aktieutdelning
Summering
Betalningen för utfört arbete kallas lön och den kan komma i flera olika former och benämningar. En anställd kan få timlön, veckolön, månadslön, provisions, ackordslön eller dagpenning.
Oavsett vilken lön du får är det viktigt att skilja mellan bruttolön och nettolön. Kort sagt är bruttolön lön före skatt och nettolön lön efter skatt.
I bruttolönen ingår, förutom skatt, även andra skatter och avgifter som är kopplade till din anställning. Det kan vara statlig skatt (om du tjänar mer än 44 700 kronor per månad), Public Service-avgift samt kyrkoavgift (om du är medlem i Svenska kyrkan). Exempel på andra löneavdrag är skattepliktig del av bilersättning eller traktamente.
Nettolönen är den del av bruttolönen som du får i plånboken varje månad efter att arbetsgivaren dragit av skatter och avgifter. Sedan ska du få ersättning för de skattefria delarna av kostnadsersättningar (exempelvis bil och traktamente). Det som återstår (nettolönen) kommer arbetsgivaren sedan att betala ut till ditt bankkonto.