Vad är sociala avgifter?

Som arbetsgivare i Sverige är det viktigt att ha koll på de avgifter som följer med en anställning. En av de största kostnaderna är de sociala avgifterna som du som arbetsgivare måste betala varje månad. Här går vi igenom vad dessa avgifter innebär och varför de är så viktiga att betala.

Av Vera Holm | 7 min lästid

Senast uppdaterad: februari 27, 2025 12:30 e m
Vera Holm

Av Vera Holm

Ekonomiexpert & Skribent

Med över 20 års erfarenhet inom ekonomi har Vera arbetat med allt från bokföring, fakturering och budgetering till projektredovisning för EU:s Socialfond. Här på Entreprenören delar hon med sig av sin gedigna kunskap för att hjälpa företagare att bättre förstå och hantera sin ekonomi, så att de kan fatta kloka beslut och nå sina mål.

man räknar ut sociala avgifter

Att vara arbetsgivare i Sverige är förknippat med ett visst ansvar, både gentemot din personal, men även mot staten. Som arbetsgivare är du till exempel skyldig att varje månad redovisa till Skatteverket skatter och avgifter beräknade på dina anställdas löner. En stor del av dem är de sociala avgifterna.

I den här artikeln förklarar vi närmare vad sociala avgifter är och hur de kan skydda både dina anställda och samhället i stort.

Lagstadgade sociala avgifter

Sociala avgifter är ett samlingsbegrepp som inkluderar lagstadgade och avtalade avgifter.

Som lagstadgade sociala avgifter räknas arbetsgivaravgifter för dig som har anställda och egenavgifter för dig som driver enskild näringsverksamhet.

Arbetsgivaravgifter

Är du registrerad som arbetsgivare ska du betala arbetsgivaravgifter varje gång du ger ut lön eller ersättning för utfört arbete. Det gör du genom att fylla i en arbetsgivardeklaration där du redovisar den totala lönesumman efter de olika kategorierna.

I deklarationen tar du den anställdas bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar. Från och med januari 2019 är det arbetsgivardeklaration på individnivå som gäller. Det innebär att du ska redovisa löneutbetalningarna per person varje månad.

I arbetsgivaravgifterna ingår följande avgifter:

AvgifterProcent
Sjukförsäkringsavgift3,55%
Föräldraförsäkringsavgift2,60%
Ålderspensionsavgift10,21%
Efterlevandepensionsavgift0,60%
Arbetsmarknadsavgift2,64%
Arbetsskadeavgift0,20%
Allmän löneavgift11,62%
Totalt31,42%

Om du har en lön på totalt 35 000 kronor blir arbetsgivaravgifterna: 35 000 x 0,3142 = 10 997 kr per månad.

Storleken på arbetsgivaravgifterna beror på hur hög din lön är samt på din ålder.

 FöddaArbetsgivaravgift i procent
1937 eller tidigare0,00%
1938 – 195710,21%
1958 eller senare31,42%
Växa stöd10,21%

Det finns olika möjligheter att sänka summan arbetsgivaravgifter beroende på vilken region företaget har sitt säte i, vilken bransch det är verksamt i och vilka kategorier de anställda tillhör.

Egenavgifter

Du som driver en enskild firma kan inte själv vara anställd i den. Därför istället för arbetsgivaravgifter betalar du egenavgifter varje månad. De består av följande:

SammansättningProcent
Sjukförsäkringsavgift3,64%
Föräldraförsäkringsavgift2,60%
Ålderspensionsavgift10,21%
Efterlevandepensionsavgift0,60%
Arbetsmarknadsavgift0,10%
Arbetsskadeavgift0,20%
Allmän löneavgift11,62%
Totalt28,97%

Egenavgifterna till sjukförsäkringen varierar beroende på antalet karensdagar du har. Tabellen ovan utgår efter en karensperiod på 7 dagar, en så kallad grundkarens. Men du har möjlighet att välja karenstid själv. Ju kortare den är, desto högre är sjukförsäkringsavgiften. Har du inte valt ut en karenstid får du automatiskt 7 karensdagar utan sjukersättning när du blir sjuk.

Viktigt att komma ihåg är att du inte får ändra karenstiden efter det att du fyllt 55 år.

Här nedan ser du hur valet av karensdagar påverkar storleken på sjukförsäkringsavgiften. Uppgifterna gäller på inkomster upp till 8 prisbasbelopp i början på året. Om inkomsterna överstiger denna gräns är procentsatsen 3,64.

KarensdagarSjukförsäkringsavgift
1 dag3,77%
7 dagar3,64%
14 dagar3,53%
30 dagar3,33%
60 dagar3,08%
90 dagar2,91%

Hur stor egenavgiften blir beror på överskottet i din verksamhet. Kan du inte beräkna det ska du göra ett schablonavdrag för beräknade egenavgifter i NE-bilagan till din inkomstdeklaration.

 FöddaSchablonavdrag
1937 eller tidigare0%
1938 – 195710%
Efter 195825%
Efter 1958 med hel ålderspension under året10%
Efter 1958 med hel sjuk- eller aktivitetsersättning under året10%

Avdraget du gör ska du stämma av mot de slutliga egenavgifterna som du skulle ha betalat. Skillnaden ska du lägga till eller dra av från nästa års skattepliktiga resultat. En sådan avstämning ska du även göra när du avslutar din verksamhet.

Nedsättning av belopp

Du som betalar egenavgifter har du viss möjlighet till nedsättning av beloppen. Då måste du emellertid ha betalat fulla egenavgifter och ha ett överskott på över 40 000 kronor. Då får du göra avdrag med 7,5 procent av inkomstunderlaget, dock högst 15 000 kronor per år.

Avtalade sociala avgifter

Till skillnad från de lagstadgade sociala avgifterna – som är obligatoriska för alla arbetsgivare och egenföretagare – är de avtalade sociala avgifterna sådana som gäller arbetsgivare med kollektivavtal.

Ett kollektivavtal sluts mellan två arbetsmarknadsparter – fack och arbetsgivarorganisation. I avtalet regleras avgifter som arbetsgivaren ska betala utöver arbetsgivaravgifterna. Det handlar om premier för:

  • Tjänstepension¹
  • Sjukpension
  • TGL – tjänstegrupplivförsäkring, 25 -43 kr/pers/månad
  • TFA – trygghetsförsäkring vid arbetsskada, 0,3 procent av lönen
  • Trygghetsrådet – omställningsförsäkring, 0,4 procent av tjänstemännens lönesumma

¹ Tjänstepensionen kan vara premiebestämd (ITP1) eller förmånsbestämd (ITP2). Nedan ser du beloppen och procentsatserna vid de olika typerna av tjänstepension.

IPT1ProcentIPT2Procent
TjänstepensionLön upp till 47 625 kr4,5%Lön upp till 571 500 kr/årindividuell
 På delar över 47 625 kr30%På delen 571 500 – 2 046 000 kr/årindividuell
SjukpensionLön upp till 47 750 kr0,028%Lön upp till 357 000 kr/år0,028%
 På delen  47 750 kr – 190 500 kr0,101%På delen 357 000 – 2 046 000 kr/år0,101%
PremiebefrielseförsäkringLön upp till 47 625 kr0,17%På lön upp till 511 500 kr/år0,145%
 På delen över 47 625 kr1,09%På delen 511 500 –  2 046 000 kr/år1,48%
Kompletterande ITPK  På lön upp till 2 046 000 krmin 2%

De avtalade socialavgifterna skiljer sig mellan olika kollektivavtal beroende på bransch och personalsammansättning. Dess storlek bestäms i förhandlingar mellan parterna.  

Varför ska vi betala sociala avgifter?

Det svenska socialförsäkringssystemet finansieras bland annat med hjälp av de sociala avgifter som vi betalar varje månad. Det ger ekonomisk trygghet åt alla som bor och arbetar i landet. Socialförsäkringen har därmed stor betydelse för den enskilde, men även för företag och för hela samhällsekonomin.  

Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan (barnfamiljer, sjuka och funktionsnedsatta) och Pensionsmyndigheten (pensionärer, äldre och efterlevande).

Under 2020 var summan av alla bidrag och försäkringar som Försäkringskassan behandlade cirka 246 miljarder kronor, vilket motsvarar 5 procent av Sveriges BNP.

Det finns många situationer vi ofta tar för givna – som till exempel att få ersättning när vi är sjuka eller föräldrapenning och barnbidrag när vi får barn. För att fortsätta med tryggheten för de som behöver hjälp i olika skeden av livet, för att man ska ha råd att stanna hemma när man är sjuk och för att ha rätt till bostadsbidrag när lönen eller pensionen inte räcker till ska vi fortsätta betala sociala avgifter. Socialförsäkringen är till för oss alla.

Vanliga frågor om sociala avgifter

Vad är sociala avgifter?

Sociala avgifter är lagstadgade avgifter som arbetsgivare betalar till staten och som i sin tur finansierar Socialförsäkringen. Den ger dig trygghet i form av exempelvis pension, arbetslöshetsersättning och sjukpenning. För arbetsgivare kallas de sociala avgifterna för arbetsgivaravgifter.

Hur mycket är sociala avgifter?

Normalt sett ligger de sociala avgifterna på 31,42 procent, men storleken kan variera beroende på lönens storlek samt på den anställdes ålder. För enskilda näringsidkare varierar de sociala avgifterna (egenavgifter) även beroende på antal valda karensdagar.

Vad ingår i sociala avgifter?

I de sociala avgifterna ingår bland annat ålderspensionavgift, sjukförsäkringsavgift och allmän löneavgift. Längre upp i artikeln kan du den exakta sammansättningen för de sociala avgifterna.

Hur fungerar sociala avgifter för enskild firma?

Som enskild näringsidkare kan du inte vara anställd i din egen firma och därför kan du inte betala arbetsgivaravgifter. Istället betalar du så kallade egenavgifter. Hur stora egenavgifterna blir beror dels på antalet karensdagar du väljer, men också på din ålder.

Du kanske är intresserad av:

  • Bokföring för nybörjare: En guide för att sköta bokföringen själv
    Bokföring kanske inte alltid är så roligt, men det behöver inte vara komplicerat. Med rätt grundkunskap får du stenkoll på företagets ekonomi.
  • Vad är soliditet?
    Soliditet visar hur mycket av företagets tillgångar som finansieras med eget kapital. Lär dig vad det innebär, hur det beräknas och hur du kan förbättra det.
  • Vad är likvida medel?
    Likvida medel är pengar som används för att betala räkningar och hantera oväntade kostnader. Här får du koll på vad som ingår och hur du planerar för en stabil ekonomi.

Betygsätt den här artikeln

Har den här artikeln varit till hjälp? Klicka på en stjärna för att betygsätta den!

Genomsnittligt betyg 4.8 / 5. Antal röster: 5

Inga röster hittills. Bli den första att betygsätta detta inlägg!

Lämna en kommentar

×