Halva priset på att starta aktiebolag

Många är de som gått i tankarna att starta AB. Men för de flesta har det tidigare kravet på 50 000 kronor i aktiekapital känts en aning avskräckande.

Som tur är valde regeringen att halvera kravet på aktiekapital från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Ändringen gick igenom den 1 januari 2020, vilket gör att det idag är 50 procent billigare att starta aktiebolag jämfört med för ett drygt år sedan.

I denna artikel får du lära dig mer om aktiebolag och kravet på aktiekapital. Vi går även igenom vilka risker som lagändringen fört med sig som kan vara bra att känna till.

Innehåll:

Vad är ett aktiebolag?

Världens första aktiebolag.

Vad innebär aktiekapital?

Fler får möjlighet att starta AB 2020

Finns det risker med lagändringen?

Aktiebolag eller enskild firma?

Vad är ett aktiebolag?

Ett aktiebolag (AB) är den vanligaste företagsformen för flera personer. Precis som namnet antyder består bolaget av aktier, det vill säga andelar, som kan ägas av en eller flera personer.

Aktiebolaget är en juridisk person, vilket betyder att bolaget hålls ansvarigt för skulder, avtal och kunder – inte ägarna. Detta är en viktig skillnad mot övriga företagsformer, till exempel enskilda firmor eller handelsbolag, där ägarna har personligt ansvar för verksamhetens skuldsättning.

Det finns både privata aktiebolag och publika aktiebolag. Privata aktiebolag får enbart erbjuda aktier till maximalt 200 personer, medan publika aktiebolag får erbjuda fri aktieförsäljning till allmänheten.

Om flera personer vill starta företag är ett privat aktiebolag den vanligaste företagsformen. Bolaget är en juridisk person, vilket betyder att bolaget ansvarar för att betala in sociala avgifter och skatter. Som ägare av ett aktiebolag har du inget personligt ansvar för bolagets skulder.

Läs även: Starta eget företag – 10 enkla steg

Världens första aktiebolag

Världens första aktiebolag hette Casa di San Giorgio (S:t Georgesbanken) och grundades år 1407 i Genua. Bolaget var verksamt i drygt 400 år fram till år 1805.

Institutionen var styrd på samma sätt som vi idag ser hos aktiebolagen – den ägdes av en intressegrupp som utsåg ledamöterna. Därför anses banken vara världens första aktiebolag.

Det skulle dröja ytterligare 200 år innan vi i Sverige kunde starta aktiebolagets föregångare. Dessa bolag utgjordes av så kallade handelskompanier, till exempel Kopparkompaniet, Söderkompaniet och Saltsjuderikompaniet som verkade under 1600- och 1700-talet.

Ostindiska Kompaniet var det mest berömda handelskompaniet med fem kungliga privilegiebrev från 1731 till 1809 att bedriva handel med Kina och länder i Östasien. Syftet var att öka kapitalet i verksamheten. När skeppen kom till Göteborg fick investerarna tillbaka sina kapitalinsatser, inklusive en del av vinsten.

År 1734 fick alla delägare i ett bolag solidariskt ansvar enligt lag. Det ledde till stor sårbarhet eftersom delägarna i händelse av konkurs skulle förlora sina privata förmögenheter. Osäkerheten blev orsaken till att begreppet ”begränsad skyldighet” infördes år 1848.

Aktiebolag i Sverige

I en sammanställning av Kommerskollegium år 1882 läser vi att 2 048 aktiebolag bildades i Sverige mellan 1849 och 1881. Flest var industriella AB följt av bolag inom handel, rederi- och järnväg samt banker.

Under hela 1800-talet var det många aktiebolag som överlevde bara några få år. Detta var dock inget märkvärdigt eftersom många bolag bildades i speciellt syfte, till exempel i samband med ett järnvägsbygge. Efter avslutat arbete upplöstes bolaget eller togs över av andra aktiebolag.

I Sverige finns idag 617 710 aktiebolag registrerade i Företagsregistret, vilket motsvarar 37 procent av samtliga bolag (1 674 052).

Regleringar för aktiebolag

För att reglera allt som rör ett AB antogs den första svenska aktiebolagslagen den 6 oktober 1848. Enligt en revidering från 1895 bestämde staten att alla aktiebolag i Sverige ska finnas i ett specifikt register. Vidare följde en rad andra regleringar:

• 1910: År 1910 utökas aktiebolagslagen med krav på att ordet ”Aktiebolag” ska finnas i firmanamnet.
• 1971: Den 1 januari 1971 gjorde lagen det möjligt att ge aktieutdelning via dator.
• Lagen från 1975 höjde kravet på minsta aktiekapital från 5 000 kronor till 20 000 kronor.
• 1995: I 1995 års aktiebolagslag inför man en delning av AB till privata och publika.
• 2001: År 2001 ställde staten ytterligare krav på nya aktiebolagslagen. Detta eftersom Sverige gick med i EU – järnridån hade fallit och kapitalet flödade fritt.
• 2006: År 2006 antogs den aktiebolagslag som gäller idag.

Vad innebär aktiekapital?

Aktiekapital är den summa ägare investerar när de väljer att starta ett aktiebolag.

Företrädarna bestämmer storleken på kapitalet i bolagsordningen och beloppet kan variera beroende på företagsform. Innan företaget kan genomgå en registrering hos Bolagsverket måste verksamheten ha ett bankintyg på att aktiekapitalet finns tillgängligt på företagskontot.

I utbyte för sitt insatta kapital får ägarna aktier – andelar – i företaget. Om aktiebolaget går i konkurs är aktieägarnas ansvar begränsat till deras insatta kapital. Aktier är alltid förknippade med hög risk och vid en konkurs blir de värdelösa.

Aktiekapitalet kan användas i verksamheten, till exempel för att köpa utrustning som stannar i företaget eller för att täcka utgifter. Dock bör ägare av ett AB vara försiktiga med sina utgifter eftersom de kan hållas ansvariga för skulder om företaget förbrukat mer än hälften av aktiebolagets kapital.

Inom 8 månader måste företaget återställa aktiekapitalet, annars kan det leda till likvidation av verksamheten.

Ibland kan ägarna behöva minska aktiekapitalet. Detta i syfte att lösa in en aktieägare (mot kontanter) eller täcka en förlust (genom att föra över medel från aktiekapitalet). I en sådan situatione är bolagsstämman som fattar beslut.

Beslutet om minskning av aktiekapital registreras hos Bolagsverket. Under de följande tre åren måste du dessutom ha deras tillstånd för att göra vinstutdelningar.

Under 2000-talet har allt fler länder i Europa valt att sänka – eller helt och hållet avskaffa – kravet på lägsta aktiekapital för privata aktiebolag. I hela 18 europeiska länder kan personer numera starta aktiebolag helt utan insatskapital eller med ett kapital på bara 1 euro.

Fler får möjlighet att starta AB sedan 2020

Fram till den 1 april 2010 krävde staten ett insatskapital på minst 100 000 kronor för att kunna starta ett privat aktiebolag i Sverige. Därefter sänktes kravet till 50 000 kronor, vilket ledde till en stor ökning – närmare bestämt omkring 60 procent – inom nyföretagande.

Nu, drygt tio år senare, väljer regeringen att halvera detta krav ytterligare en gång för att göra det ännu enklare för svenskarna att starta AB. Sedan den 1 januari 2020 behöver du ett insatskapital på bara 25 000 kronor.

Helena Lindahl (C) säger i en artikel i Dagens Industri att många mindre företag, framför allt inom tjänstesektorn, inte har behov av ett aktiekapital på 50 000 kronor. Det sänkta kravet kommer därmed att lätta på denna börda.

Vidare menar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande från regeringen att halveringen av insatskapitalet kommer att underlätta för småföretagare. Samtidigt kommer den fortfarande att innebära en viss spärr för oseriösa aktörer.

För publika aktiebolag förblir kravet på 500 000 kronor i aktiekapital oförändrat.

Finns det risker med lagändringen?

Även om det fortfarande finns en spärr för oseriösa företagare kan halveringen av kapitalkravet innebära vissa risker. Vissa menar till exempel att det kan gynna kriminella.

Upplysningscentralens (UC) summering av konkursåret 2018 visar nämligen en kraftig ökning av företag som startats i bedrägligt syfte. Av alla de bolag som gått i konkurs under de senaste två åren har 25 procent av dessa varit oseriösa aktörer.

Trots att kravet på kapitalinsats blir lägre vid årsskiftet föreslår regeringen ingen ändring av reglerna gällande personligt ansvar i samband med kapitalbrist. Med bara 25 000 kronor i aktiekapital finns det viss risk att aktiebolaget skuldsätts redan i uppstartsfasen.

Värt att nämna i detta sammanhang är att omkring 95 procent av alla nyregistrerade aktiebolag startas med lägsta möjliga insatskapital.

Aktiebolag eller enskild firma?

Ett aktiebolag kan som tidigare nämnt vara ett bra alternativ för de som vill starta företag tillsammans. För den som är ensam kan dock en enskild firma vara ett bättre (och billigare) alternativ. Den enskilda firman är dock ingen juridisk person, vilket aktiebolaget är. Detta innebär att du har personligt ansvar för firmans skulder och åtaganden. Här behöver du dock inget aktiekapital för att sätta igång din verksamhet, vilket är ett krav vid aktiebolag.